Les niveaux de vigilance

 

Une couleur pour chaque danger

 

 

 

Vert

 

Pas de danger

--------------

Pa ni danjé

 

 

Jaune

-----------------

Attention ! Attention !

Prangad ! Prangad !

 

 Attention ! Le temps est à surveiller.

Écoutez les informations météo !

--------------------------

Prangad ! Véyé tan-an !

Kouté lamétéo !

 

 

Orange

-----------------------

Préparez-vous !

Paré kòzòt !

 

 

Un mauvais temps est prévu.

-------------------------------

An mové tan ka vini.

 

 

 

Rouge

-----------------

Protégez vous !

Protéjé kòzòt !

 Un mauvais temps dangereux est prévu dans peu de temps. (Moins de 18 heures en général).

-----------------------------

An mové tan danjéré ka vini lamenm, la. (Mwens ki dizuitè apépré sa)

 

 

Violet

------------------------

Tous à l’abri !

Tout moun andidan !

 

Le cyclone fait des dégâts en ce moment sur notre île. Il faut rester à l’abri.

-----------------------------------

Siklòn-la ka fè déga atjèlman menm, anlè péyi-a. Rété andidan.

 

 

Gris

--------------------

Restez prudent !

Rèsté véyatif !

 Le cyclone qui a touché notre île s’est éloigné. Il n’y a plus de danger, mais il faut rester prudent.

------------------------------

Siklòn-la ki pasé anlè péyi-a ja kité nou ka alé. Pa ni danjé ankò, men, rèsté véyatif.


Volé lantoun latè-a épi fos limiè soley-la

(Serge RESTOG)

 

Dé nonm ka fè menm rev la

 

         Dépi tjek tan, dé nonm ka révé tou doubout é yo ka fè menm rev la. Rev-yo sé kisa ? Bertrand Piccard épi André Borschberg ka révé yo pé fè lantoun boul latè a, adan an aviyon otila motè'y ka maché épi fos limiè soley-la.

 

         Bertrand Piccard épi André Borschberg ki sé moun Lasuis, monté an lantoupriz yo kriyé : "Solar Impulse". Épi lantoupriz-tala, yo désidé fè, dépi vennsis jwen dé mil nef, an aviyon ki ka maché épi fos limiè soley la. Aviyon-tala, sé pa prèmié ki ja fet konsa. Diférans-lan ki ni épi sé lézot-la, sé, yo pa janmen rivé ka kontinié volé toupannan lannuit ka fet.

 

         Adan lespri Bertrand Piccard épi André Borschberg, "Solar impulse", sé pa selman fè an aviyon, men sé an manniè pou alé pli lwen ankò adan zafè fè mannev ranplasé motè ki ka maché épi lésans, ranplasé sa épi dot model motè.

 

         Sé an wouchach ki fet pou rivé fè tout moun lan konpwann, i ni dot manniè fè, pou dévlopé an lateknik ki té ké doublèvé-doublèvé, ki té ké pwop épi net. Tousa, pou fè an teknoloji ki té ké ka maché kant-é-kant épi lanati.

 

         Moun pé mandé, poutji sé dé bolonm-tala fè an aviyon kon tala ? An aviyon ki, an-final-di-kont ké kouté 170 milion dola. Yo ka réponn : sé an manniè pou chèché wè, si jòdijou, i ni dot solision ki, anni sèvi pétrol, pou fè aviyon volè. Pou yo, sé chaché touvé dot sistenm ki kapab rann menm sèvis la ki pétrol-la é ki ka maché an manniè ofilaplon. Sa, sa té ké permet :

         An yonn, sèvi mwens tousa ki lanmod, jòdi, kontel lésans-lan, pétrol-la.

         An dé, sa ka rann nou pli alez pou abréjé lalironday nou an.

         An twa, sa ka oblijé moun viré wè ki kalté rilasion ki ni ant pilot-la épi model aviyon-an, i ka navidjé adan'y lan.

 

         Nou té ka di an koumansman pawol-la, sa, sé dé nonm-tala ni an tet-yo la a, sé an rev. Men, pangad, rev-tala, pé, rev-tala ké asiré pa pétet, vini réyel an jou. Rev-tala, ja réyel jòdijou.

 

Bon trablati pou trapé lajan

 

         Sé dé nonm-lan trapé bon trablati pou fè primié avion-an, "Solar impulse", fot lajan. Sé pabò lanné 2009, yo koumansé wè lalimiè, si nou pé di sa konsa.

é, adan apenn tjek mwa, yo ka montré tout moun lan, aviyon-an ka volé.

 

         Dé lanné pli ta, "Solar Impulse" ka janbé lanmè Laméditérané.

 

         "Solar Impulse" li, ka kontinié volé san rété épi kat motè, plis ki vennkatrè, lajounen, kon gro lannuit. Épi sa, yo rivé fè la a, yo té ka espéré fè pabò lanné dé mil trez, o pli ta, lanné démil katoz, fè aviyon-tala fè tout lantoun latè-a ek mété pié atè, selman senk fwa.

 

Volé épi an aviyon, lantoun boul latè a, san sèvi an ti gout pétrol

 

         Sa té ka fè tjek tan nou ka suiv model aviyon-tala. Jòdijou, nou an dé mil sez. "Solar Impulse" liméro dé, li mawdi 6 juiyé 2016, fini fè tout lantoun boul latè-a. Sa ka fè plis ki 16 mwa pou volé 42 438 tjilomet, san sèvi an ti gout pétrol.

 

         Sé sa yo fè. Yo fè sa épi "Solar Impulse 2," ki fini fet an 2014. "Solar Impulse 2" dékolé,épi apré, touché-tè asou pliziè péyi. Yo pati dépi Abou Dhabi, li nef maws 2015. Yo fè lantoun tout boul latè a épi viré touché tè Abou Dhabi, mawdi 6 juiyé 2016.

 

         Pou fè tousa, yo pasé adan dis péyi diféran, é yo fè sa adan 17 so. Nou ka ba zot isi-a, sé so-a ki té swa sé pli long lan, swa ki té pli difisil la. Oben, koté ki té nésésè moun chonjé sa ki té fet adan zafè laviyasion-an. Kontel, "Solar Impulse 2" touché tè adan lavil Dayton (Ohio). Sé la, sé frè a yo kriyé Wright, lanné 1903, pou primié fwa, yo té fè an aviyon volé épi an motè.

 

Yonn-dé so adan sa ki té pli difisil oben pli long

Jou-a

Dépi

Jik

Nonb tjilmet/Pilot

Nonb lè vwayaj

9 maws 2015

Abou Dhabi (Lémiraarabini)

Muscat (Oman)

772/A. Borschberg

13 ek an minit

10 maws 2015

Muscat (Oman)

Ahmedabad (Lend)

1593/Piccard

15 ek 20 minit

18 maws 2015

Ahmedabad (Lend)

Varanasi (Lend)

1170/A. Borschberg

13 ek 15 minit

20 avwil 2015

Chongquing (Lachin)

Nanjing (Lachin)

1384/Piccard

17 ek 22 minit

30 mé 2015

Nanjing (Lachin)

Nagoya (Lijapon)

2942/A. Borschberg

44 ek 09 minit

28 jen 2015

Nagoya (Lijapon)

Kalaeloa (Away)

8924/A. Borschberg

117 ek 52 minit

21 avwil 2016

Kalaeloa (Away)

Mountain view (Lézétazini Lanmérik)

4086/Piccard

62 ek 29 minit

2 mé 2016

Mountain view (Lézétazini Lanmérik)

Féniks (Arizona) (Lézétazini Lanmérik)

1113/A. Borschberg

15 ek 52 minit

25 mé 2016

Dayton (Lézétazini Lanmérik)

Lehigh (Lézétazini Lanmérik)

1044/Piccard

16 ek 49  minit

11 jen 2016

Lehig (Lézétazini Lanmérik)

Néyok (Lézétazini Lanmérik)

265/A. Borschberg

4 ek 41 minit

20 jen 2016

Néyok (Lézétazini Lanmérik)

Séviy (Lespay)

6765/Piccard

71 ek 08 minit

11 jiyé 2016

Séviy (Lespay)

Le Caire (Léjip)

3745/A. Borschberg

48 ek 50 minit

23 Jiyé 2016

Le Caire (Léjip)

Abou Dhabi (Lémiraarabini)

2694/Piccard

48 ek 37 minit

 

"Solar Impulse" an final-di-kont, sé kisa ?

 

         Aviyon-an "Solar Impulse" pézé pwa an loto. I ka pézé mil sis san tjilo é i ka fè menm lajè épi an Boeing 474. Zel douvan'y ni swasant kat met lajè. I ni venndé met londjè é douz mil sélil k'ka kouvè sé zel aviyon-an.

 

         Sé anlè zel douvan'y épi zel latjé'y sé sélil-la yé. Tousa kouvè épi sélil fotoélektrik ki ka chajé tout an séri atji, pandan gran lajounen. Sé sa ki ka rann aviyon-tala, ki ka maché épi fos limiè soley-la, kapab kontinié volé an gran fè-nwè.

 

         Aviyon-an, a-tout-fos, ka chaché an manniè pou vini pli léjè ki plim. Limiè soley-la ka rivé anlè sé plak soler la. Sé la, sé plak soler la, ka tounen limiè soley-la an kouran élektrik. Kouran élektrik la ka fè chak motè a tounen, é, an bout-yo, i ni an zélis ki ka ba an fos ki vo pou kat chouval.

 

         Sé épi sé kat motè-tala, aviyon-tala ka rivé volé. Mé sé osi épi swasant dis atji, ki la pou mété kouran anlè koté pou sèvi'y apré. Aviyon-tala, vites-li sé pabò swasann-dis tjilomet a-lè.

 

Kisa "Solar Impulse" ka sèvi nou jòdijou, épi kisa i ké sèvi nou pou dimen ?

 

         Laten nou fè sa ? ében, nou fè'y. É nou fè'y pou di fok mété tout moun lan ansanm-ansanm , lantoupriz, asosiyasion, group moun ki ka défann lanati, pou palé épi ansel vwa é ni plis fos anfas sé politik-la. Sé, sa sé dé nonm-lan ki té ka révé a tou doubout la, di.

 

         Yo ka chèché wè ki manniè fè anlot jénérasion dròn ki té ké pran plas sé satélit-la é ki té ké ka maché épi limiè soley la.

Konsa, sa té ké vini pli bon maché.

 

         Yo ka chèché wè osi, ki manniè wouchach-tala pé sèvi laviasion ? Jòdijou, sa pòkò ka maché épi sé gro aviyon-an ki ka navidjé anlè sé loséan-an é ki ka sèvi pétrol. Men, adan dis lanné, i pé fet anlè aviyon ki ka fè ti distans oben distans ki tibren pli long. An moman-tala, nou ké ni la, aviyon élektrik ki ka pòté pabò senkant moun.

 

----------------

Bwet mo 

anni sèvi : ne servir que

abréjé : Protéger.

lalironday : Environnement.

asiré pa pétet : sûrement, assurément.

vini réyel : être une réalité.

Laten nou fè sa ! : Nous nous mettons au défi de faire cela.

trablati : difficulté.

janbé : traverser.

so : étape.

atji : batterie.

fè-nwè : obscurité.

a-tout-fos : coûte que coûte, à tout prix.

tounen : transformer.

kat chouval :  quatre chevaux-vapeur (an ansien linité lafos ki vo 736 watt).